Solen
Merkurius
Venus
Mars
Asteroiderna
Jupiter
Saturnus
Uranus
Neptunus
Pluto
Kometer
Meteorskurar
Dvärgplaneter
Trans Neptunian Objects
Near Earth Objects Potentionally Hazardous Asteroids

Uranus, en planet med ovanliga årstider

UranusUranus är den sjunde planeten från Solen räknat, den är också den första planeten att hittas i modern tid. Det var Sir William Herschel som upptäckte Uranus den 13 mars 1781. Han försökte kalla den "Georgium Sidus" (latin för "George's stjärna") efter Kung George III och han trodde att Georgium stack mindre i ögonen på fransmännen är George.
Man kallade dock aldrig planeten det utan den fick heta "Herschel" till vidare. Kort efter William Herschels död övergick den till att kallas Uranus efter den grekiska guden för himlen. Uranus är även guden Saturnus fader.
(Jag vet inte om de bara väntade tills William Herschel inte kunde protestera)

I förbigående kan nämnas att i många östasiatiska länder kallas Uranus "Kungen av stjärnor" eller något liknande.

Uranus ser vid första anblicken ut att vara en ganska tråkig planet med knappt några detaljer som man kan se.
Det är visserligen sant men det som mest utmärker Uranus syns inte direkt. Uranus har nämligen en axellutning på 98 grader. Tekniskt sett så har då Uranus en axellutning på 82 grader och retrograd axelrotation men man brukar inte ange Uranus rotation som retrograd.
Uranus har troligen råkat ut för en jättelik kollision för länge sen och det är det vi ser resultatet av.Uranus

Det mest egendomliga på Uranus vore årstiderna. Om vi tänker oss att Uranus axellutning var 90 grader (det blir enklare så) och vi befann oss vid Uranus ekvator så skulle året börja (en definitionsfråga) med att solen stod stilla vid horisonten i norr. Sedan skulle den sakta börja röra sig i spiral med varje varv högre på himlen. Centrum för spiralen skulle befinna sig vid horisonten i norr. Då skulle man ha dygnsväxlingar som på Jorden. Efter ca 21 år skulle Solen röra sig rakt över våra huvuden för att sedan röra sig i mindre och mindre cirkelbågar mor söder för att 42 år efter starten stå stilla vid horisonten i söder. Sedan upprepas proceduren men åt andra hållet, då är året på Uranus slut.

Om vi befann oss vid nordpolen skulle det bli ännu märkligare. Året skulle starta med att solen stod orörlig i zenit för att sedan börja cirkla runt zenit. Först i små cirklar, sedan i större. Nu är det alltså dag "dygnet runt". Efter 21 år skulle Solen cirkla runt horisonten. Något senare sjunker den under horisonten och då blir det natt i 42 år. Sedan visar sig Solen igen cirklande vid horisonten för att under en långsam spiralrörelse närma sig zenit där den stannar 21 år senare. Då har ett Uranusår gått.

Endast en rymdsond har hittills skickats till Uranus, nämligen Voyager 2. Den passerade 24 Januari 1986. Mycket av vår kunskap om Uranus kommer från Voyager 2 men lite har vi ändå lärt oss sen dess...

Uranus är sammansatt av ammoniak, metan, vatten, väte, helium och en stenig kärna. Det mesta är i olika former av is men i Uranus steniga kärna är det nog ca 5000 K varmt.

Det är dock inte vanlig is det är fråga om. Det är lätt att tänka "is, det är kallare än 0° och genomskinligt", men så är det inte alls vid så höga tryck som det är fråga om på t.ex. Uranus.
Se här för en beskrivning av is beter sig vid höga tryck. (Om någon orkar läsa det) :-D

När det gäller Uranus månar, se denna länk (NASA) för data om dem. I skrivande stund är antalet 27, men nya månar hittas då och då och otvivelaktigt finns det många fler.

De största månarna heter Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Fysikaliska data

Antal månar 27  
Flykthastighet vid ytan 21,3 km/s  
Siderisk omloppstid 84,3 år  
Rotationstid 17 h 14 m  
Perihelieavstånd 18,3755 AU 1 AU = 150 000 000 km
Aphelieavstånd 20,0833 AU 1 AU = 150 000 000 km
Inklination 0,8° relativt ekliptikan
Volym 6,83 x 10E13 km3 63 x Jordens
Massa 8,68 x 10E25 kg 14,5 x Jordens
Diameter 51118 km vid ekvatorn
Medeldensitet 1,27 kg/dm3  
Temperatur, medel - 200° C vid ytan*
Max skenbar magnitud 5,3  
     

*) Uranus har ingen fast yta. Ytan definieras som den nivå där atmosfärtrycket är lika med 1 bar.