Kometerna

Kometerna rör sig i mycket avlånga banor runt solen. Ursprungligen kommer alla kometer från Kuiperbältet eller från Oorts moln.

Förs en par ordförklaringar:
Aphelium är det maxavståndet till solen för ett objekt som kretsar runt solen.
Perihelium är det minavståndet till solen för ett objekt som kretsar runt solen.
En bra minnesregel är "peri = periferi = långt bort" - och sen tänker man tvärtom. :)
Motsvarande för objekt som kretsar runt Jorden (t.ex. satelliter) är apogeum och perigeum.

De är indelade i periodiska och icke-periodiska kometer. En periodisk komet har en omloppstid som är känd och man kan därför förutsäga när den återvänder medan en icke-periodisk inte har någon känd omloppstid. En icke-periodisk komets bana kan vara en parab el och då kommer den aldrig igen. Omloppstiden (om det finns nån) är då i alla fall väldigt lång.

Bland de kometer som håller sig inom solsystenet finns det fyra kometfamiljer, nämligen Jupiterfamiljen, Saturnusfamiljen, Uranusfamiljen och Neptunusfamiljen. (Det finns förstås kometer som inte riktigt passar in i någon familj)
Det är avståndet vid aphelium som bestämmer vilken "familj" de hamnar i. Om kometen har ungefär samma apheliumavstånd som Jupiter, tillhör den Jupiterfamiljen. Har den ungefär samma avstånd som Saturnus tillhör den Saturnusfamiljen o.s.v.

De icke-periodiska kometerna kommer oftast från Oorts moln som befinner sig på mycket större avstånd från solen än Kuiperbältet. Det var genom att observera de icke-periodiska kometerna som man började förstå att det måste finnas någon form av materia långt där ute. Oorts moln befinner sig på ungefär 1 ljusårs avstånd från solen och består troligen huvudsakligen av "kometer". När någon "materieklump" där ute utsätts för någon störning (det kan t.ex. vara gravitation från en förbipasserande stjärna) kommer den att börja falla in mot solen. Det kan ta många miljoner år för kometen att komma in i de centralare delarna av solsystemet. Om den råkar passera nära någon av de stora planeterna på sin väg mot solen kan få sin bana avböjd av planetens gravitation och hamna i en bana som gör den till en periodisk komet.

Sammansättningen hos en komet har beskrivits som "en smutsig snöboll". Det är en ganska bra beskrivning, en komet består i stort sett av en blandning av sten, koldioxidis och vattenis hopblandat i en boll. Det finns en del konkurrerande teorier om kometernas sammansättning, men huvuddragen är ungefär som jag nämnde här.
Under större delen av sitt "år" (omlopp runt solen) är en komet en klump is och sten som inte ser mycket ut för världen. Men när den närmar sig solen börjar värmen från solen att smälta isen på kometen. Ju närmare solen desto högre hastighet smälter isen med och så småningom börjar ett slags "koldioxidgejsrar" bli aktiva. Nu utvecklar kometen en koma som består av gaser från kometen och stoft. Kometens svans är koman som blåses bort från kometen av solvinden.
Varje gång en komet rundar Solen försvinner alltså (mest) gaser från kometen som därför har en begränsad livslängd.
Så småningom är alla frusna gaser slut och det som då återstår är bara en "grushög". Om denna grushög har en som bana som korsar Jordens bana kommer vi varje år att bli utsatta för en meteorskur när banan korsas. De flesta meteorskurarna kan kopplas ihop med någon komet. Kometerna strör en massa skräp omkring sig under deras livstid så en meteorskur behöver inte komma från en död komet. Kometen kan mycket väl vara vid full vigör fortfarande.
Det är radialpunkten (dvs den punkt på himlen som de ser ut att komma från) som ger deras namn. T.ex. så dyker Leoniderna upp på himlen omkring den 17 november varje år och de kommer från en plats i Lejonets stjärnbild. Leoniderna associeras med Temple-Tuttles komet.
Perseiderna kommer från en punkt i stjärnbilden Perseus och har sitt maximum runt 12 augusti varje år, de är rester efter Swift-Tuttles komet.

En sammanställning av några mer kända kometer. (Deras kändisskap har lite olika anledningar)

Halleys comet. Man har kunnat konstatera att redan kinesiska astronomer runt 300 år f. Kr. har observerat Halleys komet och sen har den visat sig ungefär vart 76: e år. Halleys komet har ett avstånd till solen vid aphelium på 35,1 AE (jmf Neptunus 30,5 AE). Halleys komet tillhör alltså Neptunusfamiljen. Det var Edmond Halley som 1705 fastslog att tre kometer som man hade observerat 1531, 1607 och 1682 i själva verket var en och samma komet. Den förutspåddes komma tillbaka 1758 och då den mycket riktigt gjorde det, fick den namnet Halleys komet.
Halley själv dog 1742 så han fick tyvärr aldrig vara med om det själv.
Associeras med meteoritregnet Maj-Auqariderna som kommer från stjärnbilden Tvillingarna. (Det finns en meteorskur med namn Juli-Auqariderna också).

Comet McNaught

Perseiderna

Halleys komet

Enckes komet

Hale-Bopps komet

Enckes comet. Enckes komet har ett apheliumavstånd på 4,11 AE och tillhör Juipiterfamiljen.
Associeras med en ganska svag meteorskur som heter Beta-Tauriderna med sitt maximum 30 juni.
Beta-Tauriderna kommer från stjärnbilden Tauriderna på södra stjärnhimlen.
Det finns en del teorier om att Enckes komet skulle kunna vara en inspirationskälla till svastikan (hakkorset) - hur sannolikt det är att så skulle vara fallet låter jag vara osagt.

Comet Hale-Bopp hette en komet som visade sig på himlen 1997. Den har ett apheliumavstånd på 371 AE och kommer från Kuiperbältet. Den har en omloppstid på ungefär 2380 år och återkommer år 4377.

Hale-Bopp beräknas ha en stor kärna, omkring 40 km.

En tråkig bieffekt som Hale-Bopp gav upphov till var massjälvmordet av medlemmarna i sekten Heaven's Gate.

Comet McNaught passerade oss vintern 2006/2007 och var den starkast lysande kometen på 40 år. Den kunde ses som bäst i mitten på januari och var då en imponerande syn. Den passerade som närmast Jorden den 15 januari på ett avstånd av 0,82 AE (ca 125 miljoner km). McNaught är en icke-periodisk komet, d.v.s. man vet inte när och om den återvänder, bara att det i så fall är mycket långt fram i tiden.

Comet Kohoutek (C1973 E1) Upptäcktes ungefär ute vid Jupiters bana i mars 1973. Den var ovanligt ljus och man väntade sig att Kohoutek skulle bli en spektakulär syn vid periheliumpassagen som skulle ske i december 1973. Nu blev det inte riktigt så. Kohoutek var en imponerade komet, men kanske inte så imponerande som man hade förutspått.
Kometen påverkade däremot populärkulturen desto mer. Som vanligt så var det diverse sekter som trodde att Jordens undergång var nära förestående (precis som på medeltiden, sekterna fanns tydligen redan då), men den hjälpte till att namnge många låtar och musikalbum.
Den dök också upp i ett avsnitt av Simpsons senare.
Kohoutek är en långperiodisk komet med en omloppstid på ca 75 000 år.

Comet Arend-Roland En av de ljusstarkaste kometen på 1900-talet. Upptäcktes av Sylvain Arend och Georges Roland i november 1956. Den uppnådde en maximal magnitud av ca -1.