Övriga objekt i rymden
Kvasarer
 |
Credits: NASA |
Man har haft lite olka teorier om vad kvasarer egentligen är för något. Det började med att man upptäckte objekt som såg ut att vara en ensam stjärna i storlek men strålade ut elektromagnetisk strålning från radiostrålning till gammastrålning. Effekten totalt kan vara som flera hundra galaxer.
Det är därifrån namnet kommer: kvasar = KVAsistellAR (engelska). Med kvasi menas nånting som inte är vad det verkar och stellar är en stjärna.
Man tror nu (man är ganska säker) på att en kvasar är ett supermassivt svart hål som befinner sig i centrum av en galax som är i färd med att käka. Så länge det inte ramlar ned nånting i ett svart hål händer det inte så mycket, det är ganska stillsamt omkring det svarta hålet men om stjärnor och gasmoln börjar ramla ned i ett supermassivt svart hål är läget ett annat. Materien från stjärnorna och gasmolnen lägger sig som en skiva (en s.k. ackretionsskiva) runt hålet. I disken accelereras materien till hastigheter nära ljusets och då uppstår massor med friktion och värme. Mycket kraftig elektromagnetisk strålning av alla möjliga våglängder strålas då ut. Astronomerna kan då inte heller se själva galaxen, den överglänses av det svarta hålet.
Det är det som är en kvasar.
GRB (Gamma Ray Burst)
EN GRB är en mycket kort och mycket kraftig puls av gamma strålning. Oftast ser man inget i optiska våglänger när man tittar på punkten där pulsen har varit. (den är så kort så astronomerna hinner oftast inte till observatorierna)
Man har länge funderat över vad som orsakar en så kort och intensiv puls med gammastrålning som en GRB. De troligaste orskarerna är t.ex. två kolliderande neutronstjärnor eller då en stjärna kollapsar till ett svart hål och Jorden råkar stå i linje med jetstrålen som då slungas ut.
På senare tid har det kommit en teori som säger att en GRB i själva verket är "utgången" från ett svart hål, nämligen ett vitt hål. Allt som faller in i ett svart hål måste enligt teorin komma ut någon annanstans. Man kan dock visa att fastän materien som slungas ut från ett hypotetiskt vitt hål har samma hastighet som ljuset skulle materien samla sig i en ackretionsskiva runt ett svart hål som då bildas. En möjlig lösning på detta är att det vita hålet avger all sin energi och massa på en mycket kort tid innan det svarta hålet har hunnit bildas. (??, egen anm.)
Det skulle kunna förklara de GRB som vi kan se.
Jag anser mig inte vara tillräckligt sakkunnig på relativitetsteori och liknade för att kunna argumentera vare sig för eller emot att det existerar något som vita hål, men personligen tror jag nog att det ändå inte finns vita hål. Främst för att det på mig verkar som om många av dem som förespråkar existensen av vita hål gör det därför att "det som faller in i ett svart hål måste ju ta vägen någonstans, det kan ju inte bara försvinna." Jag tycker att det finns inget problem egentligen. Om man slänger i något väldigt tungt i ett svart hål så bllir det lite större. Händelsehorisintens area ökar vilket betyder att det svarta hålets massa ökar med lika mycket som massan av del man kastade i. E = mc2 enligt Einstein så om det är energi eller massa som åker i det svarta hålet har ingen betydelse. Jag tycker inte att det behövs några vita hål.
Hypernovor
En hypernova är en supernova som kommer från en stjärna som kan vara 100-200 gånger så massiv som Solen.
Magnetarer
En magnetar är samma sak som en pulsar/neutronstjärna. Skillnaden är bara styrkan hos magnetfältet. Hos en magnetar kan magnetfälter vara så kraftigt som 10E12 Tesla. Som en "jämförelse" kan jag nämna att Jordens magnetfält är ca 0,05 mT (milliTesla) och de kraftigaste neodymmagneterna som vi har kan ge ett fält på ca 1 Tesla. Magnetfältet i en MRI-scanner (en magnetkamera som används vid medicinska undersökningar) är 2-3 Tesla.
De tros uppstå när en stjärna med mycket kraftigt magnetfält och rotation kollapsar.
|